Oh I Do Like to be Beside the Seaside

Förra helgen var det dags attåka till världens bästa stad - Brighton. Där finns allt som London har att erbjuda, minus alla galningar och smuts, men med havet, piren och semesterkänslan pa köpet - och bättre shopping än London! Vi tog tåget från Kings Cross och stannade till i den pittoreska lilla byn Hassocks för att kolla in några av antikaffärerna där, innan vi fortsatte vår resa genom Sussex gröna kullar.

Vi åker till Brighton minst sex gånger om året och gör i princip samma sak varje gång. Vi startar med att promernera till "The Lanes" som ligger fem minuter från tågstationen. Tha Lanes är en samling av små shoppinggator som är sammankopplade till ett långt stråk. Hundaratals små färgglada och roliga affärer kantar gatorna och här kan man hitta precis hur mycket snyggt som helst - klänningar, smycken, köksprylar, vinylskivor, mods, skinhead och rockabillykläder, skor, hattar, roliga prydnadsaker - här finns allt och lite till. En av mina favoritbutiker - alla kategorier - ligger här: Bert's Homestore. Alldeles fullproppad med saker till hemmet som du inte visste att du behövde - läckra vaxdukar i roliga färger, plastflamingos, vimplar, fina dricksglas, askar, små leksaker, burkar, mjölsiktare, popcornskastruller och gud vet vad. Det spelas härlig musik från 40-talet och expediterna bär fina forkladen - Hurra!!!!

Jag hade gjort mig extra fin dagen till ära i min nya klänning fran Hell Bunny. Jag hittade den röda hatten på tha Lanes och köpte den dirket - en ny favorit for endast 10 pund. Efter vi varit pa Burt's Homestore går vi alltid in pa affären Vinmag. Bilderna härunder är från deras skyltfönster och säger allt du behöver veta om denna guldgruva till äffar. Billigt är det oxa!

Reproklanningar på långa rader. Priserna i Brighton är mycket bättre an i London så passa på att botanisera när du är här -det lönar sig!

Vårt tredje oblogatoriska stopp är Roly's Fudge Pantry. Har köper man som namnet antyder Fudge - och god sådan också! Det är tradition att köpa fudge när man åker till "The Sea-side" i England och inte mig emot. Vi köpte Maple and Walnut och Clotted Cream Vanilla - mm - mmm!

Gatorna vindlar vidare genom Brighton och när man borjar närma sig havet finner man den helt otroliga Alice i underlandet-lika chokladaffaren Choccywoccydoodah - kanske har du sett TV-serien med samma namn, där man får följa människorna som jobbar här och se när de skapar de fantastiska chokladkreationerna till kändisbrollop och speciella evenemang. Allt på bilderna härunder är handgjort i chocklad och Betty-Lou måste erkanna att hon ligger i lä när det kommer till de här lirarna...

Snart snart snart har vi kommit ned till havet, men nu ar vi hungriga, och då stannar vi alltid pa Food For Friends - en av de bästa vegetariska restaurangerna i England - och äter lunch.

Och nu kommer vi fram till det vi sett fram emot mest på hela dagen - strandpromenaden, havet och piren. För mig finns det inget bättre - jag kan inte få nog av den här lilla, lilla biten av världen. Till vänster pa bilden ser ni skelettet av den gamla piren som stått i förfall sedan 1975 och som efter två bränder lämnats åt sitt öde.

En annan tradition som engelsmännen har när de åker till havet är att få en fortune telling - alltså att bli spådd. Eva Petulenegros har sitt lilla krypin i ett av de viktorianska valven längs strandpromenaden och skryter pa sina skyltar om alla kändisar som besökt henne - Prince Edward, Michael Caine och Joan Collins har tydligen alla fått veta vad framtiden håller i sitt sköte. Jag gissar att de spåddes "goda tider, men också svåra tider. Kärlek såklart, likaså mycket pengar och kanske resor".

Någon som jag tror betyldigt mer pa än Eva Petulonegro är den trevlige mannen Mike Moran som tillverkar keramik under valv 229. Stanna for en pratstud och han berattar allt om hur tillverkningsprocessen går till. Köp gärna något av hans alster - vaserna och muggarna är otroligt vackra och jag har flera stycken av dem.

Den stora vasen med bläckfisken gillar jag extra mycket - vi har ett exemplar hemma på spiselkransen. All keramik är gjord på plats och det är ett äkta hantverk vi talar om. Imponerande!

Nere på strandpromenaden står den gamla vackra karusellen som spelar orgelmusik från en enorm mekanisk orgel i mitten av karusellen. Jag kan stå hur länge som helst och titta på den - helt förlorad i hästarna som åker upp och ner och runt, runt medans musiken blåser ur piporna, barn på nytt.

Denna resa till Brighton skiljde sig markant från de som vi vanligtvis gör eftersom vi hade med oss en extra passagerare - pojken som jag är nanny åt fick följa med oss på sitt första Seaside-äventyr. Vi köpte en fin plåthink och lade stenar från stranden i. I en timme satt han och bara plockade stenar in och ut medans vågorna slog mot land, solen sken och måsarna skrek.Det är så här livet ska vara!

Den lilla plåthinken är nytillvekad och var ett fynd en en av Brightons roliga butiker - endast £3.50.

Sist av allt promenerade vi ut på piren - kanske det mest magiska ställe jag vet. Längst ut på piren ligger ett tivoli med radiobilar, flume ride, bergochdalbana, spöktåg och en klassisk "Helter Skelter" - ett torn med rutschkana utanpå.

Östra sidan av strandpromenaden, sedd från piren. På den här sidan ligger Brightons gay-disktrikt och här är det fullt av barer, klubbar och bed and breakfast som alla skyltar med regnsbågsflaggan.

Munkar är lika obligatoriska som fudge när man besöker the Seaside. Varma och med massor av socker smakade de extra bra mot slutet av dagen.

På väg tillbaka till stationen gick vi förbi Brighton Pavillions - ett enormt lustslott som började byggas 1787 av George IV. Man kan gå gudiade turer innne pa det överdådigt dekorerade slottet - väl värt ett besök om du har tid!

Brightons alla små gator kantas av viktorianska hus i pastellfärger som gör att även om du kommer hit i december känns det som om sommaren väntar precis runt hörnet.

Trötta och glada satta vi oss på tåget mot Kings Kross. Inget får mig på så gott humör som Brighton. Jag tror att vi kanske flyttar hit en dag i framtiden...