Hello Goodbye!

Jag blev för ett tag sedan kontaktad av den supertrevliga Agnes Stenlund som bloggar för resesajten Expedia, som ville att jag skulle vara med på en intervju som handlade om mig själv och  mitt liv i London, och jag tackade gladeligen ja. Agnes gjorde ett topenjobb och intervjun publicerades idag. Klicka på texten här under för att komma till intervjun.

Kanske har du sprungit in i henne på en marknad, kanske har du läst hennes blogg eller kanske så har du helt och hållet missat det briljanta fenomenet Betty-Lou. En sak är i alla fall säker, denna cupcakebakande 50-talsdröm är en inspirationskälla för många, inte minst de som följer hennes vintagekantade vardag, via bloggen Betty-Lou’s Bakery. Bakom det blommiga förklädet och de lagda lockarna hittar vi den förtjusande Terese Eriksson, som jag fick nöjet att byta några ord med.

Detta är hennes historia.

Jag kommer definitivt att samarbeta mer med Agnes och Expedia i framtiden, vilket ska bli mig ett kärt nöje. Några som jag INTE kommer arbeta med igen är resfeber.se. Som ni kanske minns publicerade de för några dagar sedan ett reportage jag skrivit om att vintagefynda i London. Artikeln tog mig tre arbetsdagar att fota, redigera och skriva, och det enda jag belönades med var en otydlig länk til bloggen i slutet av artikeln. När resfeber kontaktade mig sa de att de som tack för att jag bloggade för dem skulle lyfta mig som bloggare i deras nyhetsbrev och på sin facebooksida, som har många tusen gillare, och jag tyckte att det lät som en bra ide. Det visade sig att de inte hade något som helst intresse av att skriva ett ord om vem jag är och vad jag sysslar med, och anledningen till detta är tydligen att de "har som policy att inte promota företag". Jag kan för mitt liv inte förstå logiken i deras handlingssätt - jag skriver bra och seriöst om ett ämne jag kan helt gratis åt dem - borde det inte värdesätta det? Tack och ajöss Resfeber!